Anna-Lisa Ingemansson: "Oh, vilken underbar morgon"

Håll i hatten! Anna-Lisa Ingemansson bär inte epitetet "svensk musiks svar på Loch Ness-odjuret" för intet. Med vovven i högsta hugg äntrade hon scenen med huvudet högt och intonationen lågt.
Faktum är att inte ens Mrs Miller, ja, inte heller Florence Foster Jenkins skulle ha klarat att bräda denna dam. Av henne kan vi lära att God Vilja inte är allt, Friskt Vågat är inte alltid hälften vunnet. Musikaliskt var hon unik på så sätt att hon hade alla rätt på tipset; påver diktion (lägg märke till det läspande talfelet), bristande intonation, ansträngd klang, undermålig frasering och hela baletten. Men kompet är rätt bra! Allt som allt har jag bara hittat sex inspelningar med henne, och här har ni alltså ett av dem: Anna-Lisas oefterhärmliga tolkning av den kända musikallåten Oh, What A Wonderful Morning. Tänk er in i de inhyrda kompmusikernas situation. Någonstans där började fröet till aliaset Loch Ness gro, gissar jag.